Välbefinnaren

Dagarna på yoga centret började kl 8.30-10.30 med yoga, efter yogan serverades frukosten till klockan 11. 11-15 låg vi på stranden för att sola och äta lunch. Vid 16-18 var det dax för nästa yogalektion.
Klockan 19 serverades middagen där man satt tillsammans med alla andra yoga människor vid ett långbord och diskuterade dagens yoga eller planer för nästa dag. Så spenderade 4 dagar på yoga centret, men även på Mandrem Beach träffade vi nya människor. Denna gång träffade vi en tjej från Norge och en från Kanada, som vi hängde med dom resterande dagarna på stranden eller som vi var på äventyr med.

 

Vi firade Tinas fejk födelsedag, hängde på Cuba-baren, promenerade till Arambol, badade och såg alla solnedgångar den sista veckan.

 

Näst sista dagen skulle vi gå söder ut längst stranden för att se vad som fanns där, men kanadensaren tyckte vi skulle träffa hennes israeliska vänner i Arambol istället så det var det vi gjorde. Vi gick till The Sweet Lake som är en sjö som ligger 30 sekunder från havet, riktigt mysigt ställe. Efter det käkade vi lunch/middag, drack öl och hängde sen på deras balkong.

 

Sista dagen, samma dag som vi skulle åka taxi kl 12 på natten, tog jag och Tina ut 3000Rs (350kr) och åkte till Arambol för att shoppa upp alla pengar på 2 timmar. Jag fick köpt en skrivbok, örhängen, en väska i kamelskinn och en virkad väst. Sen gick vi på middag med en annan tjej från yogacentret som skulle med samma flyg som oss. Middagen var fantastisk och jag är verkligen glad att hon blivit rekommenderad restaurangen (Cafe Nu) innan hon åkte dit.

 

Efter middagen sov jag en stund i receptionen på yogacentret innan taxin kom klockan tolv för en nästan två timmars taxiresa till flygplatsen. Klockan 4 flög vi till Qatar och Doha, där vi byte flyg till Stockholm. Det kändes verkligen jätte trist att behöva åka hem, men samtidigt har man längtat efter kärleken och vännerna här hemma. Äventyret i Indien är slut för denna gång, men jag ska absolut tillbaka i framtiden. Indien är ett underbart land!

 

 

Meningen var att Palolem skulle vara stranden där vi skulle vila upp oss och bara sola eftersom att vi inte jobbat på brännan så mycket genom vårt äventyr. Men så blev det inte! Vi spenderade en dag på stranden innan vi skaffade nya vänner, träffade både gamla och nygamla. Vi träffade super söta bloggvännen Linn för en middags dejt, en resekompis från dom första guidade turen och så fick vi nya vänner från både England och Sydafrika.

 

Vi hängde på Ma-Ritas med sydafrikanerna och engelsmännen under dagarna och kvällarna, åkte vespor, drack rom, badade minst 5 gånger per dag, nattbadade, kollade på fyrverkerier varje kväll och var en kväll på Silent Party. På Silent party har alla varsina hörlurar där man kan välja mellan två kanaler och Djs beroende på vilken musik man kände för. Att hitta dit var inte lätt eftersom att det inte finns någon musik att lyssna efter. Det var så otroligt skumt och töntigt att det blev super roligt. En super häftig upplevelse!

 

Dagarna på Palolem beach var fem dagar av fest och skratt helt enkelt!

 

 

 Jag och Tina på Silent Party!

 

 

Klart man bestämmer dejt med Sabine på Sabina's, med blogg-Linn och Tina. =)

 

 

 

Några timmar i solen på stranden, frukost, lunch och middag på någon av dom alla restauranger med havsutsikt, några mojito, dans på nattklubben och en ovanlig kroppsmassage, det var det som fyllde våra tre dagar i Varkala. När jag blev masserad sa dom till mig att ta av mig alla kläder, OK tänkte jag, dom lägger väl någon handduk över dom mest privata delarna. Men icke. Jag låg helt naken när två kvinnor masserade nästan hela min kropp. Till en början ville jag bara att massagen skulle ta slut, men efter 15 min tänkte jag. "Jaha, nu har dom sett allt så nu kanske jag borde slappna av lite". 1 timme och 15 minuter var massagen på.

 

Varkala är verkligen en lugn stad, eller jag skulle vilja kalla det en by eftersom att "centrumet" inte är speciellt stort. Men det kändes också som om man kunde varit i vilket land som helst som har palmer och turister, det behövde inte ha varit i Indien.

 

Efter två nätter i Varkala var turen slut med denna grupp, så jag och Tina hade på schemat att åka till Goa för lite lugn och ro innan vi åkte hem nästan två veckor senare. Ännu en gång var det alltså dax att säga hej-då till nya vänner och vänner från den första resan. Men nu var det dax för egna äventyr för oss. Ni kan förresten läsa min reskompis blogg här, där hon skrivit inlägg om våra äventyr.

 

Trekkady är en stad med ett tigerreservat (periyar) och många kryddplantage. Ungefär varannan butik i staden sålde kryddor. Vissa dyrare än andra, saffran till exempel kostade lika mycket som i Sverige. Men andra kryddor köpte vi i massor. Så nu har jag köpt söta små kryddburkar till hemmet som jag fyllt på med alla kryddor. Vi var på Martial art show innan vi gick på middag där ölen serverades i tekannor.

 

Dagen efter gick vi upp vid 6 tiden för att åka till tiger reservatet för att kolla efter tigrar och elefanter. Turen genom reservatet tog tre timmar men tyvärr såg vi inte några tigrar eller elefanter. Men vi såg bisonoxar och konstiga fåglar. Efter turen gick vi på frukost och efter det var det shopping och lugn som stod på allas schema. En lugn och härlig dag helt enkelt! På eftermiddagen var vi på kryddplantage vandring där ägaren förklarade massor om kardemumma, ingefära, kaffebönor, kokobönor, gummiträd, peppar, gurkmeja och white star blad som gör att man slutar känna sötma för 20 min. Riktigt intressant tycker jag! Trekkady är verkligen en stad för kryddintreserade människor och jag är en av dom!

 

 

När vi kom fram till familjen vi skulle bo hos fick vi lunch och masala chai, och tillfälle att lära känna familjen. Familjen bestod av en pappa, en mamma och deras son. Pappans syskon bodde i tre hus som låg brevid och där bodde våra andra resekompissar. Vi gick en två timmar tur runt ön med en båt/kanotresa tillbaka till huset. Middagen serverades och maten var verkligen fantastisk. Jag hade inte ätit kött på hela resan (förutom fisk) men till middag blev det kyckling och jag kände inte att jag ville säga nej till familjen. Anledningen till att jag valde bort kött var för att jag var orolig för att bli sjuk- Delhi Belly men jag kände att familjen inte skulle servera dålig kyckling. Och den var verkligen jätte god. All mat som serverades var fantastisk. En chutney som serverades var med mango, chili, ingefära, senapsfrön och kokosmjölk. Jag skulle kunna äta bara denna chutney så god som den var.

 

 

 

Vi träffade den nya gruppen på en restaurang som hette Cochin Fort (tror jag) där vi åt middag och drack öl. Efter middagen ville några att vi gick tillbaka till hotellet och beställa öl från den "svarta marknaden". Vi gick till hotellet men misslyckades med ölen. Då tappade jag tålamodet och gick och la mig. Jag tänkte ju att det skulle vara en planerad nyårsafton, men det var det inte. Guiden sa att vi kunde gå tillbaka till restaurangen vi var på tidigare, så det gjorde dom andra, men inte jag.

 

Dagen efter var vi på en tur i staden, vi åkte till den mest äldsta kristna kyrkan i Indien. Sen gick vi i hamnen där dom sålde nyfångad fisk och färsk kokosnöt. Mums!

 

När vi kom fram började vi med en liten lunch innan vi gick genom staden och marknaden för att lära känna staden. Hade man legat på stranden här i bikini skulle man inte få en enda solstråle på sig pga allt folk. Vi kollade på solnedgången och åt middag. Efter middagen var vi några som tänkte gå och ta en drink på en av många barer som låg på stranden och det var CRAZY. Barerna låg på varandra och alla ville ha en grupp på 12 personer i deras bar. Det var nästan scary att ha 10 arbetande män runt sig som skrek "Have a drink here". "Drink on the beach" och "Here, Here, Here". Vi valde en bar och det tog högst tre sekunder innan dom skapat ett bord för 12 personer.

 

Det var egentligen bara norra delen av stranden som var galen, men dagen efter gick sex av oss till den södra delen och där var det verkligen lugnt. Vi hade en varsin solstol framför havet, drack öl och åt lunch. Det var verkligen lugnt, roligt och en skön miljö att avsluta denna resan på. Innan vi hängde på stranden valde jag och Tina ett frukostställe vi ville åka till, så vi var en grupp som delade två taxibilar för en 20 min taxiresa till Café Diogo i närheten av Anjuna Beach. Den bästa frukosten på hela resan! Efter stranden åkte vi på middag på Cafe Del Mar på, jag tror, Baga Beach. Det var vår sista middag tillsammans eftersom att resan var slut och åtta av oss skulle vidare ner till Kerala för en ny guidad tur med en grupp nya människor. Sorgligt att säga hej då till dom nya vännerna men jag hoppas och tror att våra vägar kommer att korsas i framtiden.

 

På tåget mellan Pushkar och Udaipur började en liten pojke prata med oss, han hade miljoner frågor och lika så var det för oss. Resan var 4 timmar lång och vi pratade under nästan hela resan.  En spännande upplevelse som fick oss att lära känna en indiska familj.

Hotellet vi checkade in på var verkligen snoffsigt och läckert plus att dom hade pool. Första dagen tog vi en promenad genom staden med guiden för att få ett hum om hur staden ser ut och vad den har att erbjuda. Vi var på ett galleri där dom målade indisk konst med massa små detaljer innan vi åt middag på grannhotellet. Där fick jag lära mig läxan att alltid fråga om priset på vin och att jag i fortsättningen ska dricka öl i Indien. Det var en mysig och lugn dag.

 

På julafton väckte Tina mig med presenter, halsband och örhängen! Super gulligt av henne! Sen åkte vi alla till City Palace för en guidadtur men jag kom vid det här laget fram till  att palats-och-tempel-kvoten är nådd. Efter palatset var vi några som gick på matlagningskurs och det var verkligen super kul. Jag lärde mig massa nya recept, så nu vet jag vad som ska serveras hemma hos mig nästa gång vi har middag.

 

Efter matlagningskurs, shopping och turist-grejer gick jag och 5 personer till en restaurang med takterass och utsikt över hela sjön. Underbart vackert att få se den vackra solnedgången med nya fantastiska vänner och lugn. Middagen intogs senare på ett ställe där efterrätten blev en vattenpipa som delades mellan dom flesta.

 

På juldagen, som är dagen då jul firas för dom andra i gruppen, hade vi frukost på grannhotellet och delade ut julklappar (secrret santa). Alla fick ett nr mellan 1 och 15. Den som fick nr 1 fick börja med att välja en present på bordet och sen öppna den. Personen med nr 2 kunde sno presenten som just blev öppnad eller välja en ny. Varje person kunde sno present max tre gånger och varje klapp kunde bli snodd tre gånger också. Min secret santa present blev en indisk kockbok och den presenten jag fick med mig hem var en mortel av samma typ av marmor som Taj Mahal är byggt av. Denna står nu i mitt kök och används endast till min indiska matlagning. Efter frukosten låg vi sen vid poolen hela dagen och drack öl, åt mat och skrattade. Underbart! Till middagen hade vår guide fixat en överraskningsmiddag på en takterass där bordet var gömt under rosenblad. Romantiskt i en av Indiens mest romantiska stad!

 

Dagen efter drog vi vidare i jeepar ut i djungeln till Ranakpur.

Linsgrytan står och puttrar under vacker utsikt.

Juldagen med rosblad och julgran

 

Vi åkte taxi till vårat hotell, checkade in och gick sen på frukost på andra sidan gatan.
Jag åt något som hette "Shiv Sagar Special Pav Bhiji" och det var gudomligt. Det var en såsig röra som man åt med det saftigaste, fettaste och onyttigaste brödet... EVER!

 

Efter frukosten fick vi två taxibilar med plats för 6 personer i vardera som körde runt på oss till flera olika ställen man borde se. Bland annat tog vi en tur i den andliga ledaren Mahatma Gandhi hus, där han bodde och arbetade innan han blev mördad. Sen åkte vi förbi Victoria Station (Centralstationen) som är känd för sin arkitektur, Haji Ali som ligger i vattnet och är en religiös byggnad för flera religioner och sen vidare förbi High Court. Vi stannade vid havet för att njuta av ljudet av vågorna och även vid tvätteriet där många människor jobbar. Tvätteriet tyckte jag var riktigt häftigt att se. En annan ovanlig plats, som vi bara åkte förbi, är Tower of Silent som var en plats där man la liken så att dom kunde bli uppätna av gamar för att bli renade. Vi gick en promenad i Hanging Garden som det kallas eftersom att det under trädgården finns tankar fyllda med vatten som förråd åt staden.

 

Klockan 6 träffades vi på Cafe Leopold som är ett känt ställe (har du läst boken Shantaram?), där vi åt middag och drack öl. Sen gick vi till exklusiva Hotel Taj Mahal där vi drack indisk champagne. Billigt och gott! Det blev en sen natt med fantastiska människor!

 

Min frukost

 

 

På vägen upp stannade vid en öl-butik för att köpa lite alkohol för pool-hänget som inträffade när vi kom fram. Vi stannatde också på vägen för att titta på en brunn med manuel kraft där kor/tjurar fick vara kraften som drar upp vattnet. Det var intressant att se hur det fungerar på den landsbyggden. Efter pool-hänget var det middagsbuffe, mer öl och sen dans runt elden. En sak jag lärt mig i norra Indien och i delstaten Rajasthan är att man luktar rök vart man än går, eftersom att man på kvällarna eldar allt man kan hitta för att hålla värmen uppe. Det kan bli super kallt på kvällar och nätter. Men denna kväll eldade vi mest för mysighetens skull. Runt elden träffade vi även en annan grupp som var reste med samma företag (G adventure), men dom gjorde samma resa fast dom började i Goa och slutar resan i Delhi.

 

Nästa dag låg vi vid poolen fram till klockan 15, tills vi skulle åka vidare till ett super läckert tempel, Jain Ranakpur Tempel/Chaumukha Temple Ranakpur. Detta tempel hör till religionen jainism och inte buddism eller hinduism som jag trodde när vi åkte dit. Det enda jag vet om denna religion är egentligen att dom inte äter vitlök eller lök eftersom att dom inte får andas ut starka dofter, och att jainism och buddism kommer från samma rot men att dom sedan delades till två olika religioner där jainism blev mer extrem. (Men kan inte lova att detta stämmer) Hur som helst är byggnadens utsida fantastisk och insidan är ännu vackrare och full av mer detaljer. Underbart vackert. Tyvärr tog jag inga foton på insidan, men utsidan säger mycket även den.

 

Efter templet åkte vi vidare till en närliggande stad där vi hoppade på ett nattåg till Mumbai. Vi låg i våningsängar med tre personer i höjd och det var totalt sex personer i varje "hytt", men utan vägg mot gången. Man åt sin middag som var frukt, kakor, chips, juice och vatten innan man snabbt somnade. Vi blev rekommenderade att inte äta maten som såldes på tåget så då blev det inte mer till middag än så. Men chips (som är min absoluta svaghet) till middag skadar inte någon gång ibland. =)

 

 

Första dagen i Pushkar tog vi en tur runt staden och ner till Pushkar Lake som är en helig sjö och är kopplat till guden Brahma. Människor färdas hit för ett heligt bad. När man gick nära sjön var man tvungen att ta av sig skorna. Vid sjön gick vi sen på en mysig middag på en restaurang med strömavbrott. Inte förvånad alls av strömavbrott!

 

Dag två gick vi upp klockan 5 på morgonen för att bestiga ett berg för att se soluppgången, på vägen ditt stannade vi vid några lokala för att dricka Masala Chai te som var underbart gott och som inte bör jämföras med det som vi västerlängar anses är chai. Recept på masala chai kommer inom kort. Hur som helst besteg vi berget och jag trodde jag skulle ge upp på vägen upp, men jag fortsätte pusha mig själv och det är jag glad för. Eftersom att utsikten och soluppgången var fantastisk! Efter berget gick vi neråt för att äta en frukost innan vi alla gick för att shoppa. Bland annat köpte jag och Tina presenter inför Secret Santa, jag köpte en kokbok med indiska recept.

 

Under dagen låg jag, Tina och en av våra nya vänner vid poolen för lugn, ro, relax och lunch. Det var härligt!

 

På kvällen åkte vi på en super obehaglig kamlesafari. Två och en halv timme satt vi på dom där kamelerna och det var inte bekvämt. Dessutom var min kamel brunstig så han var lite skrämmande. Men efter den långa resan runt berget vi besteg på morgonen var vi äntligen framme på en resort utanför stan där middag och vin serverades. Alkohol, ägg, kött och droger är förbjudet i denna stad så vi var tvungna att vara utanför dess gränser för att få dricka vin. Efter middagen och en dansshow var det disko med barnen och det var så himla roligt. Vi bjöd upp dom små barnen för dans och dom tyckte det var lika kul som oss. En riktigt underbar och spännande dag. Det kittlades i hela kroppen och hjärtat av lycka!

 

Efter två nätter i Pushkar åkte vi vidare till Udaipur. Men därifrån har jag tyvärr inga foton ännu, så jag hoppar över det inlägget så länge tills vidare.

 

Efter 7 timmars bussresa från Agra till Jaipur checkade vi in på ett av mina absoluta favorithotell på hela resan. Jaipur Inn hette det. Det faanns en takterras med utsikt åt alla håll, en liten trädgård, balkong fanns på vårat rum och inredningen på rummet såg ut att komma från Indiska-butikerna.

 

Första dagen i Jaipur var vi på en liten tur på kryddmarknaden innan vi sen gick på bio och såg "Khiladi 786".... på hindi utan engelsk text. Det var definitivt en upplevelse, alla indier satt och klappade händer, skrattade, pratade, skrek på filmkaraktärerna och tjoade! En upplevelse jag rekommenderar!

 

Dag två i Jaipur delade jag och Tina en ricksaw för dagen för att se alla attraktioner och för en shopping runda. Vi började med att se Jantar Mantar som är ett observatorie där man med olika astronomiska instrument kan se vart stjänor är placeras just den dagen, se tiden och i vilket stjärntecken himlen är i just då. Ett häftigt och intressant ställe. Efter Jantar Mantar åkte vi till det häftiga Amber Fort som har gett staden Jaipur dess smeknamn "The pink city", men jag skulle nog säga att staden är mer terakotta-färgad och inte rosa. Sen blev det lunch med några andra från gruppen, sen shopping med samma människor.

 

Kvällen avslutades på balkongen med en flaska vin med Tina. Morgonen efter var det dax att åka vidare till Pushkar med buss.

 

Efter några dygn i Varanasi åkte jag och Tina vidare till Delhi där vi mötte upp med en grupp människor på 13 personer för vår guidade tur genom Indien på 3 veckor. Företaget vi bokade med heter G adventure och jag kan nu i efterhand verkligen rekommendera dom. Det var givetvis lite nervöst i början eftersom att man inte kände någon och inte visste om man skulle gilla någon. Men vi började med en middag i närheten av hotellet där vi fick lära känna varandra lite bättre.

 

Tidigt nästa morgon åkte vi tåg till Agra där planen var att besöka Red Fort och Taj Mahal efter att vi checkat in på vårat nya hotell. Det var utanför Red Fort som jag såg min första tiggare i Indien som var ett barn. Det var en pojke som, jag tror, saknade muskel i benen, han kunde i allafall inte röra dom och han kröp runt på marken med sina armar och bad om pengar. Man såg samtidigt hur det var en man som stod brevid pojken som säkert skulle ta pojkens pengar. Förjävligt att se. Samtidigt står guiden och pratar om att man måste förhandla om taxipriset, man ska inte acceptera 300 utan bara betala 200 RS. Skillnaden mellan dom två beloppen är ungefär 10 svenska kronor. När man ser dessa skadade och fattiga barn så tänker man inte förhandla om 10 kronor, som säkert gör taxiföraren gladare, och hans fru och hans barn.

 

Taj Mahal byggdes av härskaren i Indien på 1600 talet åt sin favorit hustru som hette Mahal. Taj betyder palats, därav namnet Taj Mahal. Om jag inte minns historien helt fel så hade härskaren prblem med att bestämma hur palatset skulle se ut, men så var det en man som kontaktade härskaren och sa att han i en dröm fått reda på hur det skulle se ut. Det skulle vara vit som mjölk, sött som honung och se ut som paradiset. Och så blev det också. Taj Mahal var underbart vackert och mäktigt!

 

Efter besök på Red Fort och Taj Mahal var det dax för middag nummer två med reskompisarna. Sakta men säkert börjar man lära känna hela gänget.

 

 

När vi hade landat i New Delhi började vi med att vänta på nästa flyg till Varanasi, som är en av Indiens heligaste städer. Efter vi kommit fram till flygplatsen blev vi upphämtade av Guesthouse'et som körde oss genom Varanasis gator där bilar och ricksaws kör förbi varanda där dom egentligen inte får plats, där man kan köra åt alla håll i en rondell och där man tutar för att säga "hej, här kommer jag" och inte för att säga "Flytta dig, idiot". Varanasi ligger precis vid floden Ganges och i floden har vi sät människor göra sin tvätt på morgonen, tvätta sig under dagen och utför sina toavanor under alla tider på dygnet. Det kändes fel att se en man skita i floden där andra indier några timmar senare tvättade sina och andras kläder, lakan och saris på samma ställe. Det är svårt att förklara denna heliga stad, med annat ord än KAOS, men ett  fungerande kaos (enligt mig). Jag trodde det skulle vara fler tiggare i staden, visst det var många fattiga, men inte tiggare. Men då är det fattigdom i mina ögon jag pratar om, men var är egentligen definitionen av fattigdom. En sak jag lärt mig gnom min resa genom indien är att indier är väldigt glada och lyckliga människor. Dom ler mer hela munnen, ögonen och det riktigt lyser om dem.

 

I Varanasi sker lik-bränning 24 timmar om dygnet nere vid floden vid en speciell ghat, kvinnor fick inte gå nära bränningsområdet men vi kunde se det på avstånd. En dag när vi satt på Blue Lassi och drack en fantastisk lassi (yougurt drink med frukt) så hörde man på avstånd hur en grupp sjungande och bönande människor närmade sig, det visade sig att dom bar på ett lik på väg ner till ghaten där bränningen sker. Många äldre människor flyttar till Varanasi för att dö i den heliga staden.

 

Ett event vi fick vara med om är cermonin då dom ber till Siva, en av gudarna. Varje kväll kl 18.00 dom senaste 500 åren har denna cermoni utförts. Pojkar/män i något av dom högre kasten håller i en lyckta med kedja och med ljus inuti och denna rör dom i olika rörelser till musik, bönor och chanting. Gåshud-upplevelse i all ära. För att få en uppfattning om vad jag pratar om sök på youtube på "ganga arati at dasaswamedh ghat".

 

Alla människor var verkligen jätte hjälpsamma när man behövde hjälp, men många ville också ha betalt för det. Vi gav dom en peng, om dom ansträngt sig extra mycket. Till exempel om dom följde oss till en viss butik som låg femminuter bort, men inte om dom pekade åt vilket håll vi skulle gå.

 

När vi kom till Indien var vi så klart jätte nervösa för att bli sjuka i Delhi belly, så vi bestämde oss för att hålla oss borta från kött under hela resan samt inte äta frukt som var uppskuret eller grönsaker som inte blivit tillagade. I Varanasi tvättade vi våra bestik och glas innan vi påbörjade våra måltider, och vi höll oss borta från sjukdom också.