Välbefinnaren

Du har kanske läst boken "Munken som sålde sin Ferrari" om, ja, advokaten som trodde att han skulle bli lycklig när han nådde en miljoner på kontot, två miljoner på kontot, tremiljoner på kontot tills han fick en hjärtinfark. Då beslutade han att sälja sin Ferrari och åka till Nepal (tror jag det var) för att hitta sig själv.

 

Hittade denna artikel på nätet om en man som ville utmana frågan "om man kan leva utan pengar". Istället för att tjäna så mycket pengar man kan för att sen kunna köpa det man vill ha för att få den accepterande statusen i samhället (ju mer dessto bättre). Personligen hoppas jag att jag aldrig kommer bli den person som behöver köpa prylar för att bli accepterad. Senaste mobilen, snyggaste kläderna, bästa märkena, dyraste bilen, enga lägenheten, för att sen riskera att få pengaproblem och samtidigt förstöra miljön. Mark Boylei artikeln ville testa och se om man kan leva utan pengar, för han såg detta behova av pengar och prylar som orsaken till många av världens alla  problem.

"“If we grew our own food, we wouldn’t waste a third of it today” is one of Mark’s examples as to why it’s important a reconnection with natural/source living is established. “If we made our own tables and chairs, we wouldn’t throw them out the moment we changed the interior décor. If we had to clean our own water, we probably wouldn’t shit in it”."

Som sagt, han ville se om man kunde leva utan pengar och alla dessa jag-måste-ha-prylar men han lärde sig så himla mycket mer av experimentet. Läs hela artikeln här "The man who lives without money".