Välbefinnaren

Hej Hej,

 

En sak som jag tänker på ofta är att göra människor i min omgivning glada och att inte leva i en isolerad bubbla. Jag läste en artikel i Situation Stockholm om stockholmare som är otrevligare än människor i andra städer, men efter att ha läst igenom hela artikeln så har det att göra med att stockholmare har fler sinnesintryck att handskas med och därför "stänger ner", vilket kan uppfattas som otrevligt.

 

Efter att ha läst artikeln på tunnelbanan till jobbet en morgon, så ville jag inte göra annat än att prata med en främling i hissen, så det var det jag gjorde. Detta är något jag ofta försöker göra, och ibland struntar jag helt i det.... för att jag inte känner för saken just då. Men jag tycker att det är viktigt att prata med våra medmänniskor för jag tror att vi människor behöver det. En morgon när jag satt på tunnelbanan var det en kvinna som började prata med en annan kvinna vilket är ovanligt att se, sen visade det sig att personen som började diskussionen var i stan på semester. Det bevisar bara att folk i Stockholm nog stänger in sig, kanske ointresserade att prata med andra människor. Kanske för att "det är så det ska vara". Men... prata med en främling, jag tror att det gör andra människor glada, det gör mig glad.

 

 

En annan sak jag gör är att ge komplimanger till vänner, familj, kollegor och andra människor i min omgivning för att jag vet hur skönt det känns att själv få komplimanger. Om jag tycker att killen på tunnelbanan har en snygg väska eller kollegan har satt upp håret extrasnyggt den dagen, så säger jag det istället för att hålla det inom mig. Jag vet att det gör människor glada och sen kanske personen själv ger en komplimang till en annan människa och komplimangerna sprider sig som elden. Underbart. Leenden har samma effekt!